MoaBergman

När vi hade provat ett x antal ponnysar efter min shetlandsponnys död, fick veta att det fanns en B-ponny vid namn Zorro som inte gick så mycket.

Vi kontakte de som ägde honom och bestämde att vi skulle komma och kolla på honom, det va ju inte alls långt härifrån så det gjorde vi.

Kommer ihåg att det var en torsdag sommaren 2007. Jag och mamma trodde han va svart, men oj så fel vi hade.

Han var en tunn, brun liten B-ponny på 127. Hoppade upp, likblek i ansiktet (var ju väldigt rädd då, eftersom den hästen jag lånade från gotland innan var ganska speciell om man säger så..) men leendet jag hade när jag slutade går inte förklara, var helt tokkär i den här hästen! Hoppade ett hinder på 60 cm kanske, JAG HADE SLAGIT HÖJDREKORD! Åh, så glad jag var!

Det här var bara början på våran resa.

Jag började rida han 5 dagar i veckan, och så småning om började jag ta med han till lektionerna på Jutagården. Började även tävla han lite smått när allt fungerade i både dressyr och hoppning.

Finns en tävling i Tidaholm, kommer ihåg den så väl! Tror det var den 23 mars 2008, gotacupen var det iaf.

Blev 3a i förklassen, 3a i lagklassen och laget slutade som 3a.

Men det var inte bara tävlingar, utan hade så himla kul med honom! B-ponny tiden va helt klart den bästa!
Man brydde sig inte direkt om hur man såg ut eller vad man hade på sig..

Slutade rida han i början av 2009, då jag hade haft både han och min C-ponny.

Han var en fång häst och skulle han få det igen fanns det inget chans att han skulle klara det,

och ja, han fick det igen.. och den 22 mars 2010 slutade hans hjärta att slå. Världens bästa ponny ♥